Sammanfattning: vad siffrorna egentligen betyder
När du jämför skidjackor möter du snabbt två tal som avgör hur torr du håller dig: vattenpelaren (hur mycket vattentryck materialet tål) och andningsförmågan (hur väl svett släpps ut inifrån). En bra skidjacka behöver bägge. En jacka med extremt hög vattenpelare men dålig andning gör dig blöt ändå, fast då av din egen svett. I den här guiden går vi igenom hur talen mäts, vilka riktvärden som gäller för skidåkning och varför två jackor med samma siffra ändå kan prestera olika. Du lär dig också skillnaden mellan vattentät och vattenavvisande, vad ett membran är och varför impregneringen slits ut långt innan jackan är utsliten.
Vill du först bestämma ambitionsnivå och budget kan du läsa vår översikt om att hitta rätt jacka för rätt tillfälle eller budget. Den här sidan handlar om själva tekniken bakom prislappen.
Vattenpelare: så mäts vattentätheten
Vattenpelare är ett mått på hur högt vattentryck ett tyg står emot innan det börjar läcka. Mätningen följer standarden ISO 811. I testet spänner man tyget under en vattenkolonn och ökar trycket tills tre vattendroppar tränger igenom. Resultatet anges i millimeter vattenpelare, alltså hur hög vattenkolonnen var i det ögonblicket. Ju högre tal, desto högre tryck tål materialet.
Varför är det viktigt för en skidjacka? För att du själv skapar tryck mot tyget hela tiden. När du sitter på en blöt liftstol, faller i snön eller bär en ryggsäck pressas vattnet mot materialet med långt mer kraft än vad ett stillastående regn ger. Därför räcker det inte att tyget är ”vattenavvisande”, det behöver hålla tätt under tryck. Inom EU räknas ofta cirka 1 300 mm som gränsen för att ett material får kallas vattentätt, men den siffran är alldeles för låg för skidåkning. Använd hellre riktvärdena i tabellen nedan.
| Vattenpelare (mm) | Lämplig för |
|---|---|
| 1 300 | EU-gränsen för ”vattentät”, för lågt för skidåkning |
| 5 000 | Lätt duggregn och torr lössnö, kortare turer |
| 10 000 | Vanlig regnskur och vardaglig pist, allround |
| 15 000 | Fjäll, blötsnö och tuffare åkning |
| 20 000 och uppåt | Extrema förhållanden, lång exponering och hårt tryck |
För de flesta som åker i Sverige är 10 000 till 15 000 mm en trygg nivå. Vill du åka offpist, turåka i fjällen eller åka i blött kustklimat lutar du åt 20 000 mm eller mer. Tänk på att tabellen beskriver materialets förmåga, inte hela jackans. En söm som inte är tätad eller en blixtlåssläpp kan läcka även om tyget tål 20 000 mm.
Andningsförmåga: två mått som inte är jämförbara
Andningsförmåga beskriver hur väl jackan släpper ut den vattenånga som din kropp avger när du anstränger dig. Det här talet missar många ytliga köpguider, men det är minst lika viktigt som vattenpelaren. Det finns två vanliga mätmetoder och de uttrycks på helt olika sätt.
MVTR: högre är bättre
MVTR står för materialets förmåga att släppa igenom fukt och anges i gram per kvadratmeter under ett dygn (g/m²/24h). Talet säger hur många gram vattenånga som passerar genom en kvadratmeter tyg på 24 timmar. Här gäller att högre tal är bättre. Ett värde runt 5 000 är lågt, medan 10 000 till 20 000 är bra för aktiv åkning.
Den stora fällan med MVTR är att siffran inte är jämförbar mellan olika testmetoder. Det finns flera standarder, bland annat JIS (japansk) och ASTM (amerikansk), och de ger olika tal för exakt samma tyg. En tillverkare som mätt med en generös metod kan redovisa ett högre värde än en konkurrent med ett bättre tyg som mätt strängare. Lita därför aldrig blint på ett MVTR-tal utan att veta hur det är uppmätt.
RET: lägre är bättre
RET mäts enligt ISO 11092 och beskriver materialets motstånd mot avdunstning. Här är logiken den omvända: lägre tal betyder bättre andning, eftersom ett lågt motstånd släpper ut fukten lättare. RET är ofta ett mer rättvist mått än MVTR eftersom standarden är enhetlig. Använd tabellen nedan som tolkningshjälp.
| RET-värde | Andningsförmåga |
|---|---|
| Under 6 | Mycket andningsbart, klarar hård åkning |
| 6 till 13 | Andningsbart, fungerar bra för de flesta |
| 13 till 20 | Begränsad andning, känns klamt vid ansträngning |
| Över 20 | Dålig andning, svetten blir kvar inuti |
En enkel minnesregel: med MVTR vill du ha ett stort tal, med RET vill du ha ett litet. Ser du bara ett av talen i en produktbeskrivning, fråga efter det andra eller leta upp membranets datablad.
Membran och lagerkonstruktion
Det som gör en skaljacka både tät och andningsbar är membranet, ett tunt skikt med mikroskopiska porer. Porerna är så små att flytande vattendroppar inte tar sig in utifrån, men tillräckligt stora för att enskilda ångmolekyler ska kunna ta sig ut inifrån. Det är denna balans som hela tekniken bygger på. En del membran är i stället täta (hydrofila) och transporterar fukten molekyl för molekyl genom själva materialet i stället för genom porer, men funktionen för bäraren blir densamma.
Det mest kända membranet är Gore-Tex, som bygger på ett ePTFE-membran (en sträckt plastfilm med just sådana mikroporer). Gore-Tex finns i flera versioner, där Gore-Tex Pro är den mest robusta och slitstarka varianten för krävande bruk, med mycket hög andningsförmåga. På senare år har Gore även introducerat ett membran av expanderad polyeten (ePE) vid sidan av det klassiska ePTFE-membranet. ePE-membranet är tunnare och lättare och tillverkas utan avsiktligt tillsatta fluorkarboner (PFC), vilket gör det till ett miljövänligare alternativ med bibehållet väderskydd. Det finns också flera starka konkurrenter att hålla utkik efter:
- Dermizax: ett japanskt membran känt för hög andning och stor töjbarhet.
- eVent: ett ePTFE-membran som marknadsförs för direkt luftgenomsläpp och snabb andning.
- Pertex Shield: ett lättare membran som ofta sitter i smidiga skaljackor.
- Tillverkarnas egna membran: till exempel Haglöfs Proof och Helly Hansen Helly Tech, som ofta ger mycket prestanda för pengarna.
Lika viktig som membranet är hur det byggts in i tyget. Här talar man om antal lager:
- Två lager: membranet limmas mot yttertyget och skyddas av ett löst innerfoder. Vanligt i prisvärda och vardagliga skidjackor.
- Två och ett halvt lager: membranet får ett tunt skyddsskikt i stället för foder. Det ger en lätt och packbar jacka, men känns ofta klibbigare mot huden.
- Tre lager: yttertyg, membran och ett inre skyddsskikt lamineras ihop till en enhet. Det här är den mest hållbara och andningsbara konstruktionen och sitter i de tuffaste skaljackorna, ofta från Peak Performance och liknande märken.
DWR: varför jackan slutar stöta vatten
Här finns ett av de vanligaste missförstånden. Många tror att jackan har slutat vara vattentät när vattnet börjar suga in i ytan i stället för att rinna av. Oftast är membranet helt och jackan fortfarande tät. Det som har slitits ut är ytbehandlingen, kallad DWR (en vattenavvisande impregnering som ligger ovanpå yttertyget).
DWR får vattnet att pärla sig och rulla av. När impregneringen slits av nötning, smuts och tvätt blöts yttertyget i stället igenom. Då lägger sig en vattenfilm utanpå membranet som blockerar ångan inifrån. Resultatet är att jackan känns blöt och klam, trots att inget vatten faktiskt tagit sig in. Det här kallas ibland att jackan ”wettar ut”.
Lösningen är inte att kasta jackan utan att återställa DWR. Tvätta den med ett tvättmedel anpassat för skalplagg och impregnera om vid behov, till exempel med produkter från Nikwax. Ofta räcker det att aktivera kvarvarande impregnering med värme genom att torktumla försiktigt eller stryka på låg värme. Vi går igenom hela rutinen i guiden om att tvätta och impregnera skidjackan. Detta är också skillnaden mellan vattentät och vattenavvisande: DWR gör ytan vattenavvisande, medan membranet gör jackan vattentät. En jacka kan alltså vara fullt vattentät men ändå se ut att läcka när DWR är slut.
Tejpade sömmar och andra svaga punkter
Ett vattentätt tyg hjälper föga om vattnet rinner in genom sömmarna. Varje gång nålen sytt igenom materialet uppstår små hål. Därför tätas sömmarna i en riktig skidjacka med tejp som smälts fast på insidan. Du ser dem som tunna, blanka remsor längs sömmarna när du vänder jackan ut och in.
- Helt tejpade sömmar: alla sömmar är tätade. Krävs för åkning i blött väder och hård exponering.
- Kritiskt tejpade sömmar: bara de mest utsatta sömmarna (axlar, huva, övre rygg) är tätade. Räcker för lättare bruk men inte för blötsnö.
Kontrollera också blixtlåsen. Vattentäta eller skyddade blixtlås, samt en stormkjol och justerbara muddar, avgör om snö och vatten tar sig in vid liftstolen. En jacka med hög vattenpelare men otätade sömmar och oskyddade blixtlås läcker ändå.
Därför anger Gore-Tex ingen vattenpelarsiffra
En återkommande fråga är vilken vattenpelare Gore-Tex egentligen har. Svaret förvånar många: Gore uppger själva inget mm-tal för sina membran. I stället garanterar företaget att plagget håller tätt och testar färdiga jackor i en anläggning som simulerar regn, inte bara tyget under en vattenkolonn. Gores eget resonemang är att kolonntestet säger lite om hur en hel jacka står emot verkligt regn över tid, eftersom sömmar, blixtlås och slitage spelar in långt mer än en labbsiffra. Oberoende tester som ändå mätt Gore-Tex brukar landa högt, en bra bit över de 20 000 mm som räknas som krävande nivå, men poängen är att en hög siffra på tyget aldrig är hela sanningen om jackan. Ser du en konkurrent skylta med ett imponerande mm-tal, jämför därför sömmar, membrantyp och andning innan du drar en slutsats om vilken jacka som håller dig torrast.
PFC-fri impregnering: nyare, men kräver mer omsorg
Impregneringen har genomgått ett tyst teknikskifte som påverkar hur du sköter jackan. Länge byggde DWR på fluorkarboner (kallade PFC eller PFAS), som stötte bort både vatten och fett mycket effektivt och satt kvar länge. Av miljöskäl har branschen gått över till fluorfria, PFC-fria impregneringar. En PFC-fri behandling stöter bort vatten lika bra som den gamla typen när den är ny, men den slits fortare, tål smuts och nötning sämre och behöver aktiveras om oftare. För dig som bärare betyder det att en modern jacka gärna vill tvättas och impregneras om lite tätare än en äldre, och att värmeaktivering efter tvätt (försiktig torktumling eller strykning på låg värme) gör större skillnad än förr. Det är inget fel på jackan, bara en egenskap hos den nyare kemin. Rutinen går vi igenom i guiden om att tvätta och impregnera skidjackan.
Innehåller Gore-Tex PFAS? Så skiljer sig nya och äldre produkter
Frågan folk faktiskt ställer är inte om impregneringen är PFC-fri, utan om Gore-Tex innehåller PFAS. Svaret beror på vilken generation av membranet som sitter i just din jacka. Gore-Tex meddelade i ett officiellt blogginlägg den 30 september 2021 att ett nytt membran av expanderad polyeten (ePE) skulle ersätta det klassiska membranet i produkter från säsongen höst/vinter 2022. Från och med den lanseringen marknadsför Gore både membranet och impregneringen som PFAS-fria, med reservationen att de är ”tillverkade utan avsiktligt tillsatt PFAS men kan innehålla spårmängder”. Gore-Tex Pro, den mest slitstarka serien, fick sin egen ePE-version senare, från 2025, och beskrivs av tillverkaren som PFAS-fri i hela konstruktionen: yttertyg, DWR-impregnering och membran.
Äldre lager ligger annorlunda till. Det klassiska ePTFE-membranet, som Gore använt sedan 1970-talet, bygger på PTFE, en fluorpolymer som kemiskt räknas in i den breda PFAS-familjen. Gore hävdar, med stöd i OECD:s kriterier för så kallade lågriskpolymerer, att just PTFE inte bryts ned eller läcker ut i miljön på samma sätt som de mindre PFAS-molekylerna, och företaget har därför valt att inte kalla sina äldre produkter PFAS-fria även om de säljs kvar. Vad gäller impregneringen fasade Gore ut de fluorkarboner företaget själva klassar som miljömässigt problematiska (PFCs of Environmental Concern): en fluorfri DWR kom i handeln säsongen höst/vinter 2018 och skulle enligt planen ha ersatt motsvarande 85 procent av produktvolymen vid utgången av 2020. Det målet höll inte. I sin lägesrapport från januari 2021 skrev Gore att utvecklingen inte gått så snabbt som företaget räknat med, och att hela omställningen i stället siktade på slutet av 2023. En äldre skidjacka i garderoben, eller en modell som fortfarande säljs ut med det klassiska membranet, kan alltså tekniskt sett innehålla PFAS.
Det är alltså missvisande att säga att ”Gore-Tex är PFAS-fritt” rakt av. Vill du vara säker, fråga efter ePE-membran eller ett uttryckligt PFAS-fritt produktblad snarare än att lita på varumärket i sig. Märken som Peak Performance, Helly Hansen, Dope, Montec och EQPE använder Gore-Tex i olika generationer parallellt, och en jacka från samma kollektion kan ha antingen det nya eller det gamla membranet beroende på modell.
Kemikalieinspektionen, tillsammans med motsvarande myndigheter i Tyskland, Nederländerna, Norge och Danmark, lämnade i januari 2023 in ett förslag till EU:s kemikaliemyndighet Echa om en bred begränsning av PFAS, som bland annat omfattar impregnering av textil. I mars 2026 antog Echas riskbedömningskommitté sitt slutliga yttrande, och den ekonomiska kommitténs utkast var ute på samråd till den 25 maj 2026 med ett slutligt yttrande väntat mot slutet av året. Därefter lägger EU-kommissionen fram ett förslag som medlemsländerna röstar om i Reach-kommittén, och myndigheterna föreslår en övergångsperiod på 18 månader efter att en begränsning trätt i kraft. Något generellt PFAS-förbud gäller alltså inte ännu. Däremot är omkring 1 000 enskilda PFAS redan förbjudna i EU: PFOA, PFOS och PFHxS via POPs-förordningen och gruppen C9-C14-PFCA via Reach. Från den 10 oktober 2026 begränsas dessutom PFHxA i textil och läder i kläder för konsumenter. Membranets isoleringsval spelar också in i helhetsbilden, något du kan läsa mer om i guiden om dun eller syntet i skidjackan.
Så jämför du två jackor i praktiken
När du står mellan två jackor, gör så här i tur och ordning:
- Matcha vattenpelaren mot din åkning. Pist och vardag klarar sig med 10 000 mm, fjäll och offpist vill ha 15 000 till 20 000 mm.
- Jämför andning på samma mått. Ställ MVTR mot MVTR eller RET mot RET, aldrig korsvis. Fråga efter testmetoden om bara MVTR anges.
- Kolla lagerkonstruktionen. Tre lager håller längre och andas bäst, två lager räcker för vardagsåkaren.
- Verifiera sömmar och blixtlås. Helt tejpade sömmar och skyddade dragkedjor för blött väder.
- Räkna med underhåll. Alla skaljackor behöver ny DWR med tiden. En billigare jacka som sköts om håller torrare än en dyr som aldrig impregneras om.
Tänk också på att membranet bara är ena halvan av värmeekvationen. Hur varm jackan känns avgörs av isoleringen under skalet, vilket vi reder ut i guiden om dun eller syntet i skidjackan. Vill du gå vidare till konkreta modeller hittar du urval för skidjacka dam och skidjacka herr.
Vanliga frågor
Vilken vattenpelare behöver en skidjacka?
För vanlig pist och vardag räcker 10 000 mm. För fjäll, blötsnö och tuffare åkning bör du välja 15 000 mm eller mer, och för riktigt krävande förhållanden 20 000 mm och uppåt.
Vad är skillnaden mellan vattentät och vattenavvisande?
Vattenavvisande betyder att ytan stöter bort vatten en stund, tack vare DWR-impregneringen, men släpper in vatten under tryck. Vattentät betyder att membranet håller tätt även under tryck. En vattentät jacka kan se ut att läcka när DWR är utsliten, fast inget vatten tar sig in.
Varför blir jag blöt i en jacka med hög vattenpelare?
Oftast är det din egen svett. Om andningsförmågan är låg, eller om utsliten DWR lagt en vattenfilm på ytan, fastnar fukten inuti. Hög vattenpelare hjälper inte mot fukt inifrån, då behöver du bra andning och fungerande impregnering.
Håller Gore-Tex bättre än tillverkarnas egna membran?
Gore-Tex är väl beprövat och ger jämn prestanda, särskilt i Pro-versionen. Men flera egna membran, som Helly Tech och Haglöfs Proof, ger mycket prestanda för pengarna. Titta på de faktiska talen för vattenpelare och andning snarare än enbart på namnet.
Är Gore-Tex PFAS-fritt?
Det beror på generationen. Nya produkter med Gore-Tex ePE-membran, i handeln sedan säsongen höst/vinter 2022 och för Gore-Tex Pro sedan 2025, marknadsförs som PFAS-fria i både membran och impregnering. Äldre produkter med det klassiska ePTFE-membranet innehåller PTFE, som kemiskt räknas till PFAS-familjen, även om den giftigaste impregneringen fasades ut för flera år sedan.
Hur ofta behöver jag impregnera om jackan?
När vattnet slutar pärla sig på ytan och tyget blir mörkt och blött i stället. För en flitig åkare innebär det ofta en gång per säsong, ibland oftare. Tvätta först, impregnera sedan.
Senast faktagranskad: 25 juli 2026